Mellanmjölk.

I går kväll när jag gick till Sats så jublade jag inombords. Marken var täckt av snö och det kändes återigen som vinter, hääärligt!
Det ska inte vara barmark och plusgrader i februari. Det är så fel det bara kan bli men nu när jag fått min snö och mina minusgrader så är jag glad och nöjd. Heja vintern!


Snötäcke på marken under promenaden till Sats i går.

Det är ju skönt att kunna glädjas åt snön för styrketräningen i går var inte så mycket att jubla över. Det var inget dåligt pass...men inte särskilt bra heller. Mellanmjölk.
Magen gick fint att träna, körde benindrag på boll, fällkniven med boll, situps på boll, vindrutetorkaren, sidoplankor och vanliga plankor med 15 sekunders vila mellan varje planka. Sen följde tåhävningar som gick super, vaderna var sedan innan mjuka och inte det minsta stela eller klumpiga. Jippie!
En övning för knä som fick mig att grimasera illa och sen gav jag mig i kast med ryggen och där försvann all energi jag hade haft. Den flög ut genom fönstret men jag körde på ändå.
Breda och smala latsdrag med tyngre vikter än vanligt, krummande ryggresningar med 10 kgs viktplatta samt enarmsrodd på bänk med ett kg tyngre hantlar än vad jag haft förut.
Sen bara tvärdog kroppen och ville inte vara med mer så då gick jag hemåt i snön.
Planen för den här veckan är ju att ta det lite lugnare och inte bara nöta på. Det kändes rätt bra då att gå hem när energin försvann - inte tvinga sig själv vidare utan det fick liksom vara nog där.

Men nu är det en ny dag med nya tag.