Fredagslöpning

Under eftermiddagen var jag på Kilenegården tillsammans med de här tre filurerna och sprang.






Vi älskar alla Kilenegården för de fantastiskt fina, mjuka spåren, naturen och för ställets förmåga att totalt svälja folk. Parkeringen var full av bilar men det var inte särskilt många vi mötte ute i skogen. Samma sak varje gång, det är något magiskt med det där stället!

10 lugna kilometer blev dagens löpning. Två varv på 4,8:an och sedan sprangs det 200 m in på ett annat spår och 200 tillbaka för att få ihop 10 jämna.
Jag var seg som en gammal känga i början och undrade om det verkligen var samma ben som sprang dryga 26 km i måndags?
Men pulsen höll sig precis där jag vill ha den. Låg och jämn. Vilken egoboost det är att märka hur den har sänkt under de senaste månaderna!
När jag hade cirka 300 meter kom jag igång, det är så typiskt mig men ändå skönt att känna benen vakna till liv och vilja ha mer fart. Men de får snällt vänta tills nästa löppass på söndag för då ska jag trycka på lite mera. Jag längtar!