Fantastiskt löparväder med klarblå himmel, strålande sol och luften var kall och klar. Som gjort för att springa alltså!
Vi valde den längsta slingan som är 9,6 km lång och den slingrar sig fram genom skogen och är ganska så kuperad faktiskt.
Vi sprang om en enda människa på hela löpturen så det kändes nästan som om vi hade skogen för oss själva.
Jag upplevde att min puls skenade iväg rejält i början och tänkte ta det väldigt lugnt men det var också svårt.
Det kalasfina vädret och min pigga vovve fick mig att ta ut stegen lite extra.
Jag älskar att springa på de här små mysiga stigarna som dessutom känns som bomull för vader och knän. Underlaget är så bra och mjukt att jag nästan studsade fram stundtals.
Löparhunden.
Om det är någon som är född till att springa så är det Meggie, hon älskar det!
Hon är det bästa löparsällskapet förutom när hon får mitt hjärta att göra dubbelslag av att hon får upp ett spår, stelnar till och vill in i skogen. Jag som har en hemsk älgfobi uppskattar inte det, haha.
För att få till exakt 10 km sprang vi även 200 meter in på ett annat spår och sedan tillbaka igen. =) 9,6 känns lite trist tycker jag.
Summering:
10 km, tid: 53:24, snitt: 05:20 min/km.
Perfekt start på helgen!
Bra jobbat! :) och vilka härliga stigar, precis sådär vill man ju ha det när man ska ut och springa!
SvaraRaderaVet inte vart du får all energi ifrån. Sprang 4 km igår (efter snoriga dagar) och imorgon ska jag väl springa runt 7-8... vill också springa milen.. *avis*
SvaraRaderaIdag var jag ute och sprang igen, en längre runda... så skönt trots att jag hade tänkt skita i det egentligen (ajabaja) ... Så glad att jag tog mig ut ändå i solen,
SvaraRaderaTack, hon är finare i verkligheten - du får komma hit :) Håller på att muskla henne för fullt nu, för nu har hon äntligen lagt på sig hull!