Tillbaka till glädjen

Strålande sol på en klarblå himmel och åtta plusgrader = perfekt för löpning. Eftersom min senaste löptur slutade i besvikelse så ville jag bara ut och ha roligt, låta benen pendla och låta kroppen göra det den är till för.
Bestämde mig för att för första gången på väldigt länge springa i mina Trainers. Dvs mina snabbskor som är väldigt lätta, jag har knappt använt dem då de inte har så mycket dämpning och jag varit lite rädd för dem då jag blivit rekomenderad av sjukgymnasten att ha rejält dämpande skor.



I dag var de ursköna att springa i - de väger inte alls mycket och jag gillar att springa i dem. Så smidiga och följsamma.
Tillsist blev det en härlig 12 kilometersrunda jag var ute på. De första 7 var ganska jobbiga med tunga vader och mycket motvind. Men jag kämpade på och önskade hett att det snart skulle vända och det gjorde det.
De 5 sista kilometrarna gick så mycket lättare, segheten i vaderna släppte och jag bytte riktning så jag slapp motvinden.
Benen pendlade på riktigt bra och jag fick kämpa för att hålla ner tempot vilket trots allt var en jättehärlig känsla.
Jag var ute efter en lugn löptur med låg puls så ingen rusning här inte.
När jag sedan kom hem kände jag mig riktigt glad och väldigt nöjd med löpningen. Det var roligt igen, första gången på länge som jag verkligen njöt av att springa.
Underbart!

12 km, tid: 01:09:30, snitt: 05:48 min/km.


Glad och svettig löpare. Så sjukt varmt ute och jag hade absolut kunna springa utan vindjackan i dag. Den långärmade funktionströjan hade räckt gott och väl.

Nu ser jag verkligen fram emot nästa springtur och det var precis det som var meningen med dagens runda. Hitta tillbaka till det roliga, till glädjen.