Energi i massor!

Klockan är över midnatt men det finns inte en chans i världen att jag kan sova nu. Jag är liksom alldeles för adrenalinfylld och för uppe i varv. Kvällens löprunda gick grymt bra!

Jag och Meggie värmde upp genom att springa bort till Madde och sen fortsatte vi nöta asfalt. Efter fyra km sprang vi uppför en lång ganska sugande backe och det gick verkligen plättlätt. Jag hade svårt att gå uppför samma backe för några år sedan så gissa hur bra det kändes i kväll!

Jag fick in ett otroligt skönt flyt och när klockan stod på åtta km fylldes jag helt plötsligt av galet mycket energi. Jag ville skrika, hoppa och dra iväg i full fart för att bränna lite av den energin. Ingen aning vart det kom ifrån men känslan var fantastisk! Men jag höll mig kvar i det där lugna tempot. Så vuxet och ordentligt av mig.

Tagit med mobilen därav den dåliga kvalitén men jag tror ändå att det framgår hur bra vi syns i mörkret? Verkligen viktigt att man har reflexer när man springer om kvällarna nu. Meggie har ett tunt reflextäcke på sig.

Lämnade av Madde hemma hos henne och sen kutade jag och Meggsan hem igen. Klockan stannade på dryga 13 km och det är faktiskt det längsta jag någonsin har sprungit! Jag har ju aldrig riktigt kommit igång med löpning ordentligt på grund av skador förrän nu. För nu jäklar känner jag mig verkligen på gång. Det bästa av allt var känslan i dag, det var så lätt och framförallt så himla roligt!

13.06 km, tid: 01.12.14, snitt: 5:32 min/km.