Om jag tagit en skarpare bild så hade ni kunnat se att jag i dag sprungit mitt längsta pass på evigheter; nämligen 21 km.
Jag var lite osäker om jag faktiskt skulle våga springa den sträckan eftersom jag som längst sprungit 13 km sen min överansträngning i höstas. Det är ju ändå en ganska rejäl distansökning.
För att känna mig lite säkrare tränade jag knäna på balansplattan innan jag drog iväg för att möta upp Madde.
Vi höll ett lågt tempo som kändes väldigt bekvämt och sprang upp mot universitet och irrade omkring där ett bra tag. Kul att springa på nya ställen där man inte vet vad som väntar bakom varje krök.
Efter dryga 12 km stannade vi till på Pressbyrån för att ta en liten fika, haha. Men det var rätt bra för mitt knä och mina vader, löpningen frestade inte så mycket på dem när det blev uppdelat på det sättet.
Kanelbulle och Pucko för mig.
Madde hugger in på sin donut, haha.
De sista kilometrarna hem gick relativt lätt och när jag kommit till 21 km bestämde jag mig för att gå sista biten. Mitt vänsta knä kändes lite ostabilt och ibland blir det bättre om jag går den sista biten och ja det fungerade även i dag. Får se hur det känns i morgon dock. Det brukar vara lite stelt dagen efter ett längre pass.
21,07 km, tid: 02:02:42, snitt: 05:49 min/km.
Bra jobbat både med löpet och att börja gå när kroppen säger till, hoppas att det inte blev något problem som stannar kvar.
SvaraRaderaDörren bakom Madde och donuten leder förövrigt till salen där jag är spinninginstruktör :D
Underbart!
SvaraRaderaGrymt!! Blev distans för mig också igår :)
SvaraRaderaBra jobbat!
SvaraRaderaHärligt! Är inte alls avundsjuk här hemma, nejnej, inte alls... ;)
SvaraRaderaOch verkligen bra av dig att gå sista biten, sådana beslut brukar löna sig i längden!
Grattis! Lyckades också med den distansen i helgen, faktiskt för första gången någonsin! Mitt högra knä brukar bråka, det gjorde det lite nu också men stannade och stretchade lite snabbt några gånger och saktade ner farten lite, det fungerade faktiskt helt ok!
SvaraRadera