Självdisciplin.

Kärlek!

Jag får ofta frågan hur man håller sig motiverad med sin träning, både här på bloggen men också i verkliga livet eller hur jag ska uttrycka det.
Jag har funderat, vridit och vänt på det för att komma på ett bra svar som jag kan stå för.
Motivation. Vilket svårt ord och det är otroligt svårt att tipsa andra om hur de ska motivera sig. Alla är vi ju olika med helt olika drivkrafter och ofta har vi olika mål med vår träning.

Det ord jag återkommer till hela tiden i mina tankar är självdisciplin. Det är den man måste använda sig av när man ligger där i soffan med den ena handen i chipspåsen och den andra på fjärrkontrollen.
Din självdisciplin och karaktär är det som får dra dig ur soffan och iväg till gymmet/löparspåret eller vart du nu ska när du inte känner för det.

Så jag kan inte komma med några motivationstips, däremot har jag ju skrivit ett inlägg med mina bästa tips för att komma igång med träningen. Men det måste vara din självdisciplin som pushar dig att sticka ut och springa/gå till gymmet om du sen innan bestämt det fastän du hellre just då ligger kvar i soffan och kikar på Mad Men eller svenska Hollywoodfruar.
Det är du som väljer, ingen annan kan träna åt dig.

Jag har ju kommit över den där "fy-vad-det-är-jobbigt-att-träna"-tröskeln för länge sedan. Men som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag inte tyckt löpningen varit rolig på sista tiden.
Jag har nästintill varit gråtfärdig när jag kommit hem från rundorna den sista tiden. Det är rätt tungt att bland annat definiera sig som löpare och sen knappt orka springa 5 km.
Men istället för att strunta i att springa och träna något som jag vet går bra så har jag tagit mig ut ändå och kämpat. Varför?
Jo för att jag vet att det tillslut släpper. Och det gjorde det ju faktiskt i går och vilken jäkla glädje det var!
Det har enbart varit min självdisciplin som fått mig att dra på mig löparkläderna. Den har fått mig att utstå tunga ben, hög puls och en seg kropp för jag vet att det är då resultaten kommer.

Så dagens ord verkar alltså vara självdisciplin. =)

Jag vill förtydliga en sak bara: Jag förespråker inte ett osunt träningsbeteende. Jag tycker självklart inte att man ska gå och köra järnet på gymmet om man känner sig väldigt sliten och faktiskt bara mår bra av att ta det lugnt hemma eller fika med vännerna.
Det är när ens egen lathet och bekvämlighet kickar in och hindrar oss från att göra de saker som vi planerat som jag tycker att man ska låta självdisciplinen styra.