I går var en sån där fantastisk kväll med ett helt underbart väder som jag älskar. På den klarblå himlen sken solen och det var -1. Jag hivade skidorna över axeln och knallade de 150 metrarna ner till Vänern.
Fina spår hade gjorts på en bädd mellan gångbanan och skridskobanan. Jag var inte ensam om att spendera min fredagskväll just där och det var bara roligt. Jag tror att nästan varenda en jag mötte hade ett stort leende i ansiktet. Hur kan man inte vara glad i det vädret? Jag mår som bäst på vintern och speciellt under en sådan dag som i går.
Jag hade lyckats med att pricka in glidet helt perfekt och stakningen gick som en dans. Bra tryck i kroppen även om benen till en början var lite sega efter torsdagens tunga löpning och 75 min spinning. Men de vaknade till liv efter en stund de också och jag njöt av skidåkningen.
Var ute i en dryg timma och på slutet övade jag teknik genom att inte använda stavarna. Nyttigt och riktigt jobbigt.
I dag har det regnat så de fina spåren är nu ett minne blott men jag önskar hett att kylan och snön snart kommer tillbaka.
Jag vill ha tillbaka lyxen med skidspår 150 meter från ytterdörren!
Tack vännen för dina fina ord, det värmer :) Saknar dina ord!
SvaraRadera