söndag 22 maj 2011

Blytungt

I torsdags blev jag som sagt lämnad kvar i skogen under löpturen med Sats, jag fick avbryta där och promenera hela vägen hem istället för att asvluta löpningen med de andra. Anledningen: Mina vader!

Ända sedan det tuffa fartlekspasset i tisdags har jag varit fruktansvärt stel i vaderna och hälsenorna. Jag hade mina aningar om att det kunde vara pga att det fokuserats mycket på att förändra och förbättra löptekniken på sistone.
I torsdags hade jag så ont att det var plågsamt att bara gå men mot bättre vetande bestämde jag mig ändå för att springa med Sats på kvällen.
De första kilometrarna gick okej trots att vaderna var blytunga men sedan gick det snabbt utför. Jag fick kämpa för varenda steg och att bara lyfta fötterna var tufft. Jag kan lättast beskriva känslan som om vaderna verkligen var fyllda av bly.


Vi sprang i fina omgivningar.

Jag orkade inte ens hänga med de långsammaste löparna i gruppen för så sliten kände jag mig. Tillsist gick det bara inte mer och jag var rädd för att förstöra vaderna helt om jag fortsatte så jag bestämde mig för att avbryta löpningen och lovade ledaren som sprang jämsides med mig att det var helt okej att lämna mig där.
Jag kände mig verkligen som en börda för gruppen och efter fem kilometer stoppade jag klockan.

Nu har jag vilat från träningen precis hela helgen efter inrådan från en av ledarna, jag har smörjt vaderna med Tigerbalsam och känner mig mycket bättre.
Jag fick också rådet av honom att inte fokusera så mycket på den nya löptekniken, utan bara springa på det sättet korta stunder. Att springa på tårna aktiverar vaderna mycket mera än vad mitt naturliga flacka löpsteg gör så det är väl inte särskilt konstigt att de är lite trötta.

Löpning är verkligen en hel vetenskap och inte så enkelt som det ser ut. Fasen vad jag längtar efter skidsäsongen - det är visserligen mycket svårare tekniskt än löpning men jag fick inte en enda liten känning utav något av mina skidpass i vintras. Tjaa förutom träningsvärk då men den älskar jag ju.



Torsdagens löpning slutade i alla fall på 5 kilometer i 05:16 min/km-fart. Ändå helt okej fart med vader av bly.

3 kommentarer:

  1. Dumma vader som krånglar... :( Jag hoppas du slipper det snart! Idag är jag laddad för träning men först ska jag avverka ett par timmars jobb.

    SvaraRadera
  2. Usch, kan tänka mig att det kändes tungt men det var nog ett bra beslut. Jag hoppas det försvinner!

    SvaraRadera
  3. Jag förstår dig verkligen helt och hållet. Mina vader vägrar att samarbeta! Så fort jag fått bukt med blödningen i höger, kommer överansträngningen i vänster till följd av att jag belastat konstigt. Man blir så trött! Så himla trött på att inte kunna springa som man vill! Hur svårt kan det vara liksom?

    SvaraRadera

Tack så mycket för din kommentar!