God morgon!
Den tänkta löpturen med Meggie i går tog slut redan efter 500 meter för då började hon halta. Jäkla grus och vägsalt som ligger precis överallt!
Jag fick vända hem med henne och så gav jag mig ut senare istället när minusgraderna tagit grepp om kvällen. Jag njuter verkligen av att dra in in den kalla luften i lungorna och småfrysa innan jag fått upp värmen i kroppen.
Detta var alltså första gången sen överansträngningen i höstas som jag sprang två dagar i rad och det kändes tiptop. Tjaaa förutom de där supertunga vaderna då. Tror bestämt att jag snart får göra ett besök hos naprapaten igen så han får massera och trycka ut spänningarna.
Planen var att endast springa 6-7 km men klockan stannade på 12 km med en snitthastighet på 05:51 min/km. Lugnt tempo med andra ord.
Det är lite lustigt hur min kropp fungerar när jag springer, fram till 10 km tycker jag ofta att det är döjobbigt. Men sen så fort jag avverkat milen så blir stegen snabbare och benen piggare.
Så märkligt.
Det kanske blir en ultralöpare av mig ändå framöver?
I dag har jag löpvila så istället ska jag styrketräna. Dags att plåga magen lite, eller mycket.
Det där med att komma in i "andra andningen" är verkligen så sant! jag får alltid kämpa mellan 3-4 km oftast för att jag startat för snabbt och sedan blir det kritiskt kring 7 igen!
SvaraRaderaDet låter bra det och ja, varför inte ultralöpare? :)
SvaraRaderaSv: Jaa, 95% av mina behåar kommer från Change och är sjukt nöjd med dem :)
SvaraRadera