Glädje

Min träning ska vara rolig och full av glädje. Det är viktigt för mig. Även om jag ofta vill spy av utmattning efter intervaller och snabbpass så tycker jag att det är roligt. Riktigt roligt. Icke träningsälskande människor skulle förmodligen kalla det för självplågeri.
Men de vet ju inte vad de snackar om, eller hur?



De sista sju veckorna har däremot inte varit så roliga träningsmässigt. Att fylla min älskade träningstid med rehab och en jäkla massa styrketräning har varit minst sagt sådär. Att jag dessutom bara kunnat vara inomhus har varit det värsta tror jag. Jag älskar ju variationen i min träning annars. Löpning blandas med styrketräning som blandas med rörlighet som blandas med ridning. Utomhus och inomhus i en härlig mix.
Men så har det ju inte varit de sista veckorna.

Men nu så känns det äntligen roligare igen, det räckte med att testa skidorna i söndags och löpningen i går för att hitta tillbaka igen. Eller snarare var det så att glädjen hittade mig igen. Den överföll mig och nu toklängtar jag efter mer utomhusträning igen.
På torsdag ska jag och skidorna ut, på fredag ska jag springa ännu en femma och till helgen blir det mera skidåkning.
Styrketräning och rehab blir det också men jag kanske inte är riktigt lika taggad inför det hehe. Men det kommer det med.
Det gör det alltid.