Tillbaka på gymmet!

När jag startade den här bloggen var det för att få en bättre överblick på min träning, jag tränar så mycket att passen liksom flyter in i varandra och på torsdagen har jag oftast helt glömt bort vad jag gjort tidigare i veckan. Då är en blogg superbra!

Ännu en anledning till bloggen är att jag gärna vill komma i kontakt med andra likasinnande. Ingen av mina vänner tränar regelbundet och de har nog lika svårt att relatera till min kärlek till träningen som jag har att relatera till hur man inte kan träna.


Hur som helst känns det himla tråkigt att det bara gick några dagar från att jag startade den här bloggen till att jag blev sjuk. Särskilt med tanke på att jag skadade mig i maj och fick avstå från löpningen i hela sex veckor.
Nu känns det som jag kastas tillbaka till ruta ett igen.

Jag var åtminstone på vårdcentralen i går och fick träffa den mest osympatiska läkaren någonsin. Hemsk människa!
Det konstaterades i alla fall att jag har fått något virus plus att jag har feber. Det enda som finns att göra är att vänta ut det och (det absolut värsta jag vet) vila.
Men jag lyckades tjata mig till att det var okej att köra lätta styrkepass med betoning på just lätta eftersom jag inte får anstränga hjärtat.
Så ett benpass har jag fått gjort i dag och trots att det var grymt tråkigt att ha så lätta vikter (60 kg i benpress istället för mina vanliga 90 exempelvis) så var det ända så härligt att träna igen.

Hur kan man välja bort en sån sak? Jag kommer aldrig förstå mig på det!


Kändes fantastiskt att få packa träningsväskan i dag igen.